Jaa, just precis så känns det nu när bröllopet är över. Det gick så fort. Det var så underbart, allt blev precis så som vi ville ha det. Allt gick enligt planen. Det var verkligen den lyckligaste dagen i vårt liv!
Efter månader av planering som inkluderade sena kvällar, svordomar, men också många skratt, så är det nu slut med planering. Vi gjorde verkligen allt själva, med hjälp av föräldrar och släkt/vänner, det är inget jag ångrar för det var så himla kul att sitta tillsammans och pyssla. Knyta rosetter, klippa ut hjärtan och häfta ihop festprogram, bordslpacerngskort, vigselprogram och inbjudningskorten. Ja, det är nästan så att man vill gör om allt igen.. fast helst inte betala´t då =) Eller jo för det var värt varendaste 100-lapp. Nej nu känner jag mig lite nedstämd här... Ska man inte känna sig glad & lycklig? Varför känner jag mest sorg? Tjuter varje gång jag går förbi brudbuketten och vill knappt se några bröllopsbilder.. Usch, det är så jobbigt att det är över. Nej nu får jag rycka upp mig..Missförstå mig inte, jag ångrar inget eller så och jag är självklart lyckligt gift men det är bara så sorgligt att det är över. Det blev ju så himla bra..
Jag vill självklart tacka alla som hjälpte oss att få det bröllop vi ville ha:
Annelie Gunnarsson m personal för den goda maten.
Veronica www.ateljeveronica.com för allt jobb med min fina klänning.
Fotograf Magnus för de fina bilderna.
Ulrika Brorsson & hennes syster (haha, vet ej namnet)
Cunne, Lalla, Ellen & Amanda för serveringen och er hjälp med baren.
Johnny Axelsson för de fina blommorna.
Susanne (salong Z) för den fina håruppsättningen.
Ronny & Jeanette för er insats som toastmasters, klockrent!
Göran på Richts konditori i Kisa för den underbara tårtan.
med risk för att ha glömt någon, förlåt.
Självklart vill vi också tacka våra närmaste familjer för all hjälp. Och även våra underbara gäster!
Tänkte även passa på att slå en känga mot DJ Nacho för hans taskiga attityd! Väx upp.
2 kommentarer:
Halloj!
Tack för ett mycket fint och trevligt bröllop!!
Förstår precis hur du känner det....jag kände precis så efter vårt bröllop...men jag lovar..snart...fast det dröjer ett tag.... kommer du kunna titta på allt och NJUTA av att det var den lyckligaste dagen i ert liv:-).
Vi får höras snart!!
Kram Kram
Hej!
Jag kände precis likadant när vi hade gift oss, neeeej nu får man aldrig vara med om detta igen, det var så sorgligt för det var verkligen den bästa dagen i ens liv! Kändes jätte hemskt att man aldrig skulle få uppleva den dagen igen, och ja det kändes som du skriver tomt på något sätt.
grattis iaf! Kram
Skicka en kommentar